Original Source Black Mint

Jag tycker det är ganska töntigt när företag bestämmer vilka dofter kvinnor respektive män ska gilla. Enligt Original Source gillar män svartpeppar och chili medan kvinnor vill tvätta sig med vanilj och hallon. Männen ska känna sig "strong in mind, muscle and masculinity" efter användning; vi kvinnor får höra: "After a long day of toil, a hot shower can be the perfect thing to pick you up and put the spring back in your step." Några dofter finns dock för båda könen, med små variationer i innehåll – kanske är tjejversionen mildare? Hade det inte bara varit tusen gånger bättre att man själv fick välja vilken doft och styrka man vill ha i en duschkräm?

I alla fall, jag köpte en killversion (gasp!), nämligen supergröna Black Mint. Förutom ovan nämnda kritik så gillar både jag och pojkvännen den. Den är riktig dryg, är starkt och härligt mintig och funkar helt okej i håret. For men? För hen! Men akta känsliga hen-parts!

MALIN+GOETZ Peppermint Body Scrub

Hello lovely! Peppermint Body Scrub från MALIN+GOETZ är min (och pojkvännens) nya favorit i duschen. Luktar alldeles underbart såklart, är full av små och snälla korn – och tack vare sin tjocka formula hinner den verka tillräckligt länge på huden att det verkligen ger effekt. En klick stor som en femkrona masseras in på fuktig hud tills det börjar löddra och kvar dröjer sig en svag mintdoft och en ovanligt mjuk hud.

Jag tilltalas verkligen av MALIN+GOETZ. Enkelheten i både design och användning gör att jag oftare sträcker mig efter produkterna, och jag gillar också att de funkar lika bra för kvinnor som män. Det lär dyka upp mer om märket på bloggen framöver, var så säker!

Toni & Guy Curl Defining Oil

Så, nytt år och nya vanor – eller? Mitt nya är att jag ska försöka att slita mindre på håret, så trots att jag bara använder värmestyling (fön + plattång) ungefär var fjärde dag ska jag prova att sluta upp med det helt under en tid. Förhoppningsvis kommer mitt hår må bättre av det, och mest av allt hoppas jag på att jag kan börja acceptera och gilla (!) mitt naturliga hår.

I många år har jag haft en halvkort page som har behövts tämjas med värme för att hållas rak. Nu? Total mayhem. Visst, jag har alltid vetat att jag har vågigt hår, men så här?! Vi snackar k-r-u-l-l-i-g-t. För att få lockar som håller ihop och ser bra ut, till skillnad från total frissighet, har jag börjat använda Curl Defining Oil från Toni & Guy. Flaskan kom i ett pressutskick under hösten, men har inte använts förrän nu. Men det var tur att jag provade den! För tack vare'n så får jag mer definierade och sammanhållna lockar, som dessutom håller fint tills nästa dusch.

Däremot vet jag inte om jag skulle kalla den för en olja, snarare en mix av olja och gel. Doften är diskret och fräsch, men inget som jag märker av efter att håret har torkat. Jag drar igenom produkten i håret efter duschen (utan att borstat det), och låter det sen lufttorka. När det är torrt borstar jag igenom håret försiktigt med fingrarna, och "ruffar till" det lite så att det inte ser så stelt ut. Några spray med glans/antifriss-olja sedan och jag är färdig.

Sign. Curly_83

Depend GelLack #124

I lördags testade jag gellack för första gången! Förra veckan fick El Mika hem Depends startkit med det mesta man behöver för att själv fixa gelnaglar, och självklart ville jag prova så fort jag kunde. Gellack härdas under en LED-lampa och ska ge ett glansigare resultat med betydligt längre hållbarhet än vanligt lack. Processen består av fyra steg: underlack, sedan två lager färg, och till sist topplack. Efter varje lager härdas naglarna i en halvminut under lampan. I utskicket fick vi också tre färger: #124 som är knallorange, vita #000, och lilaskimrande #163. Jag valde #124, som nu i efterhand kanske inte var helt rätt eftersom färgen skär sig mot min hudton och känns inte riktigt i säsong...

Gellack beter sig inte som vanligt lack – det är lättare att lacka med eftersom det inte börjar torka så fort det når nageln (och det luktar inte alls lika starkt heller). På så vis har man lite bättre kontroll över lackningen eftersom man kan korrigera och lägga till utan att det blir segt eller bubbligt. När alla steg är klara är lacket helt torrt och man slipper den där sega väntetiden där man ändå lyckas förstöra någon nagel. På minussidan tar det ganska lång tid, ungefär en halvtimme för att fixa alla naglar. Men då kan man som sagt diska, eller gå ut och hugga ved för den delen, direkt när man är klar.

Det är lite svårt att kontrollera hur slutresultatet blir efter härdning under LED-lampan. Jag tyckte att jag målade jämnt och fint, men som ni ser har lacket krympt lite – ser ut som jag redan har tip wear! Å andra sidan är inte jag så petig, och håller det sig så här i 2-3 veckor (som utlovat) så kan jag bortse från det. Om #124 var en helt klockren färg hade jag varit jättenöjd, och beroende på hur väl detta håller är jag mer än beredd att köpa en färg jag gillar bättre.

Till sist några tips om du också är sugen på att prova gellack hemma:
- Se till att dina naglar och framför allt nagelband är i fint skick (till skillnad från mina) så blir resultatet snyggare.
- Gör först alla fyra stegen på en handens fyra fingrar (alltså inte tummen). Gör sedan samma sak på andra handen och avsluta med tummarna ihop. Det blir lite lättare att hantera LED-lampan på det här viset!
- Satsa på en färg du verkligen gillar så du inte tröttnar på den efter ett par veckor. Kanske en klassisk röd, eller en nattsvart?

Essie Good To Go

Jag är besviken på det snabbtorkande överlacket Good To Go från Essie, ärligt talat. Som ni ser har jag använt en bråkdel men redan nu är det svagt ljusrosa från att ha tagit upp lack. Kanske inte gör något i flaskan, men det blir inte så snyggt på naglarna när penseln drar upp "hål" i det färgade lacket.

Dessutom tycker jag inte det är extraordinärt snabbtorkande eller glansigt. Inte alls som Models Own, OPI eller Seche Vite. Vad tycker ni om Good To Go?

Vichy Normaderm

Normaderm från Vichy har varit med ett bra tag som koncept, men har nyligen uppdaterat både utseende och innehåll, vad jag förstår det som. Dagkrämen verkar mot sex tecken på "oren" hud: finnar, förstorande porer, blank hud, rodnad, märken och ojämn hudton. Dessutom ska huden se "sundare" ut efter sju dagar.

Tyvärr är jag inte såld på Normaderm. Visst, den är mattgörande och jag har inte fått fler finnar, men den är onödigt parfymerad, den lägger sig som en hinna på hyn – och ibland korvar den sig och rullar av ansiktet. Nu kanske jag inte har helt rätt hudtyp för att uttala mig, men om man som jag har känslig och reaktiv hud så kanske det finns bättre alternativ. Och sen tycker jag det känns ganska förlegat att kalla en fet och aknebenägen hy för "oren"...

Pürminerals Mineral Glow

Min senaste favorit när det kommer till smink är den här bronzern som kom i ett prova på-kit från Pürminerals. Start Now Kit innehåller primer, pressat mineralpuder, puderborste, mascara och Mineral Glow – som alltså är vad jag för tillfället sträcker mig efter nästan varje morgon.

Vid första anblick av den lilla dosan (3,4 gram mot fullstora 12) ser det faktiskt ut som en mellanmörk ögonskugga. Skulle jag som ligger på den ljusa delen av skalan kunna ha det här på kinderna? Ni fattar ju att jag var skeptisk. Men så testade jag den lätt på handen, och insåg att den är väldigt skir och inte alls så brun som den ser ut att vara. Några swirl med min skunkborste et voilá – snyggaste sommarkinderna! Jag är faktiskt löjligt förtjust i Mineral Glow, som ger lagom med färg ihop med en extremt diskret guldig glow.

Trots att det inte är en fullstor burk jag har tror jag att den kommer att räcka väldigt länge, och ge plats åt användning av dom jag redan har. Dessutom passar den perfekt i resepackningen.

Duell: Le Roche-Posay vs. Vichy

Jag bränner mig väldigt sällan i solen numera eftersom jag är noggrann med solskydd, men ibland missar jag ändå. I söndags glömde jag att smörja in ovansidan av axlarna vilket resulterade i flera dagars ilsket röda axlar. Inte så snyggt eller bra! Som tur var hade jag två varianter av after sun-krämer hemma: Posthelios från Le Roche-Posay och Capital Soleil från Vichy. Två produkter som utlovar liknande saker, t ex en lugnande, återuppbyggande och mjukgörande effekt. Jag använde en kräm till var sin axel under fem dagar och här är resultatet.

Min favorit av dessa två var ganska lätt att kora, så låt oss granska alla detaljer. Börjar vi med doften vinner Vichy helt enkelt för att den luktar minst. La Roche-Posay luktar ganska mycket solkräm som sitter kvar även dagen efter. Posthelios går in i huden extremt snabbt, men lämnar kvar en klibbig känsla som inte försvinner. Jag kan tänka mig att den känslan är skön vid akut solsveda, men inte när kläder ska tas på. Capital Soleil är mer som en vanlig body lotion i konsistensen och gör huden väldigt mjuk och inte ett dugg klibbig.

Och hur har solbrännan lindrats? Jo, jag tycker faktiskt bättre om Vichy. Om det är den övergripande känslan där doft och hur den verkar på huden som spelar in låter jag vara osagt, men den axeln som behandlades med Capital Soleil mår ett snäpp bättre än den andra. Och på köpet är den överarmen mycket mjukare!

Dove Maximum Protection

Senast ut i El Mikas eviga deodorantkavalkad är Maximum Protection från Dove, en krämdeo man skruvar upp genom små hål och som appliceras under armarna på kvällen. Effekten ska räcka i 48 timmar och man ska alltså inte behöva "fylla på" ny deo på morgonen.

Deon luktar milt, behagligt och fräscht och jag känner mig nyduschad ett bra tag efter applicering. Den känns skön att stryka ut på huden och den torkar fort. I de flesta fall har den hållt armhålorna torra och luktfria, även om jag inte har testat den fullt ut – 48 timmar utan deo brukar inte hända så ofta. Faktum är att jag använt den varje morgon även om jag duschat på kvällen och använt den då. Jag hade nog förväntat mig mer av en deo som lovar maximalt skydd.

Jag ställer mig tveksam till förpackningen som består av ett, om än greppvänligt, stort plasthölje där deodoranten trycks upp via ett rör i mitten – alltså ganska mycket onödig plast där det skulle kunna finnas produkt. Den räcker således inte så långt, efter en knapp månad är den nästan slut. Och dessutom läcker det någon slags oljig vätska från hylsan vilket gör att jag inte vågar packa ner deon i väskan. Tyvärr vinner nackdelarna över fördelarna; jag kommer alltså inte köpa Maximum Protection igen.

K Pour Karité

Jag brukar inte dissa ekoprodukter rätt av, men det finns faktiskt inte mycket som är bra (till just mitt hår!) med K Pour Karités schampo och balsam – förutom att de just är eko. Jag och naturlig hårvård går tyvärr inte alls bra ihop, det känns som om mitt hår behöver silikoner eller vad det nu är för att må bra. Sad but true.

Balsamet Repairing Conditioner kommer i en burk och ser ut, luktar och känns som klister. Det känns ungefär lika effektivt som klister också – det fungerar inte alls som balsam för mitt hår alltså. Gentle Shampoo är en aning bättre, jag tycker om att det är oparfymerat och att det löddrar hyfsat bra. Trots det gillar jag det inte särskilt mycket, så nu har pojkvännen (som inte är lika kräsen) fått överta det. Hoppas att Amika kan göra ett bättre jobb!

Decubal Ecological Face Cream

En ganska oansenlig ansiktkräm är Ecological Face Cream från Decubal till en början, men nu när min tub är slut inser jag att jag kommer sakna den. Den innehåller ekologisk fläder, aprikos och mandel, är fri från det vanliga: parfym, färgämnen och parabener, och täpper inte till porer på något sätt. Tvärtom, min hy har hållt sig ovanligt lugn och finnfri under våren. Dessutom är den Svanen- och ECOCERT-märkt.

Om jag möjligtvis skulle klaga på något är det att huden stramar lite efter insmörjning, inte på grund av torrhet utan att den stelnar lite. Det försvinner dock efter ett par minuter, och jag kan tänka mig att det beror på de naturliga ingredienserna. Finns på Apotek Hjärtat – slå till om du inte är så noga med den glammigaste förpackningen och gillar miljötänk.

BlowPro Beach Blow

Den senaste månaden har jag fått en ny bästis, but don't worry El och Ka – även om kärlek har uppstått så kan hen inte konkurrera ut er! Låt mig presentera BlowPro Beach Blow. Räddaren vid dåliga hårdagar, och en hjälte som gör att jag kan dra ut på hårtvättandet ytterligare en dag.

Allure-vinnaren Beach Blow är en så kallad texturizer, eller enklare förklarat saltvattenspray. För mig så har den två huvudsakliga användningsområden: dels att få lite struktur och "ruffhet" i nytvättat hår, men även att dölja en begynnande flottig frisyr. I det första fallet fungerar det som så att beachy hjälper mitt hår att få en goare finish, med yttepyttiga vågor och ytterligare (as if I need it..) volym. I det andra fallet är det så fantastiskt att en rejäl dusch med sprayen (först med huvudet upp och ner, och sen några sprut över hela frisyren ovanifrån) dämpar "jag har inte tvättat håret på fyra dagar och dessutom tränat emellan"-skabbigheten, och förvandlar min page till en "jag kommer direkt från havet". Förstår ni storheten i detta? Dessutom doftar hen fräscht och nytvättat, samtidigt som varmt och soligt. Alla dessa fantastiska egenskaper, men utan att ge ett stelt eller klibbigt resultat.

Jag älskar Beach Blow så pass mycket att jag till och med har hällt över lite i en reseflaska med spraymunstycke, för att kunna ha med dagligen i handväskan.

BlowPro Faux Dry

Jag har aldrig känt mig lockad av att göra en "blowout", men när jag får chansen att testa ett nytt torrschampo går pulsen upp. Faux Dry från BlowPro (säljs endast på Kicks i Sverige) och är tänkt att användas efter en blowout för att fräscha upp frisyren, men jag kan intyga att det funkar minst lika bra för obehandlat hår. Till skillnad från t ex Batiste är Faux Dry ingen sprayflaska (bättre för miljön!) och är dessutom mindre och lättare. Flaskan innehåller fint pulver som fördelas i håret genom att man klämmer på flaskan och "puffar" ut innehållet. Mörkt hår blir vitt precis som med vilket torrschampo som helst, men det försvinner snabbt när det masseras in i håret.

Och – det luktar absolut ingenting! Till min obeskrivliga (faktiskt!) glädje är Faux Dry helt parfymfri och om det inte hade varit för en liten detalj hade min torrschampojakt varit till ända. Pulvret har nämligen en liten benägenhet att hamna lite varstans, alltså inte bara i håret, så tänk på att inte bära ömtåliga kläder eller stå på finmattan. Annars är det full pott: håret ser ut och känns rent, blir inte strävt eller klibbigt, och flaskan funkar perfekt att ta med sig på resor.

Miyo Big Fat Lashes

Den senaste månaden, ungefär samtidigt som jag började använda blå mascara så smått, har jag börjat gå igenom de mascarautskick som kom i vintras (jag vet) och våras. Den jag använder för tillfället är från superduper-budgetmärket Miyo, och heter Big Fat Lashes.

Jag är väl inte direkt känd för att vända mig till budget just när det gäller mascaror, något som mina andra mascara-recensioner väl visar. Men nu orkade jag inte gå och köpa någon ny för X hundralappar, och inte heller springa runt som en tok på Tax-Free (något jag faktiskt direkt ogillar när jag flyger) – Miyo it was alltså.

Borsten är en rätt så vanlig historia, tjock och bred som de flesta volymmascaror är nu för tiden. Första intrycket när jag tar upp borsten är att den verkar fånga upp ganska lite produkt, och jag får jobba in mascaran i fransarna för att få riktigt oumpfh. Däremot är den enkel att arbeta med, och borsten gör sitt jobb. Om man har väldigt tunna fransar kanske man får ta två lager för att få upp volym och svärta, men jag brukar nöja mig med ett lager. Då har jag som sagt fått kamma igenom fransarna några gånger med borsten för att all mascara ska överföras från applikatorn till ögat, men det är inte direkt någon enorm tidsåtgång vi snackar om.

Under dagen sitter den där den ska, utan att smula nämnvärt. Det tåls dock att anmärka på att den är väldigt vattenlöslig, så om det regnar eller ögonen tåras så brukar den fara all världens väg. Vilket åtminstone är en fördel när man senare ska tvätta av den, då den löses upp bra.

Det här är inte på något sätt någon wow-mascara, men om man har i åtanke att den kostar 59 kronor (!), tycker jag att den är väl värt ett – eller två – köp som backup, eller för de månader när man helt enkelt vill lägga sina pengar på andra saker.

Body butterlicious

Inte färre än fem body butters har jobbat med att hålla mig mjuk under senvintern och våren. I normala fall minskar min huds behov av fuktboost när sommaren är på väg, och jag brukar byta över till en lättare body lotion. Men efter ett par veckor under den afrikanska solen, dras jag fortfarande med sviterna av lite för mycket sol – och huden påminner mig efter varje dusch eller bad att det är på sin plats med en rejäl klick body butter. Och nu, när de flesta av burkarna är nästan helt tomma, kan jag kröna en vinnare.

Ekoraps Body Butter – har lite tjockare konsistens än de övriga, and I like it! Den går snabbt in i huden, men känns samtidigt som en rejäl fuktboost. Doften är mild (både Ka och jag tycker den påminner om nåt man kan äta, kanske risifrutti, i doften) och dröjer sig inte heller kvar speciellt länge. Extra plus för att den är mer ekologisk än de övriga. By the way så är det den här som är min absoluta favorit av dessa fem.

The Body Shops Chocomania Body Butter – är kul då den väcker så mycket åsikter, de flesta jag känner avskyr doften (som i ärlighetens namn inte är speciellt chokladig). Jag tycker doften funkar, ingen ny favorit liksom, men ändå okej i små doser (den luktar väldigt starkt). Jag använder t ex inte den här om jag är på väg till jobbet, eller ska ut på vift, men för en vanlig kväll hemma funkar den fine. Eventuellt har den börjat härskna, för sist jag skulle använda den så la den sig uppe på huden och korvade till sig. Inte bra. Konsistensen och effekten är som övriga body butter från TBS, dvs riktigt bra. Men nästa gång väljer jag en annan doft.

Anatomicals Churned out Nice Again Body Butter vill jag tycka bra om, dels för att deras produkter ofta har kul namn, och dels för att priset är riktigt bra (89 spänn). Men det räcker inte med ett bra namn och pris. Krämen är lite för vattnig och tunn, vilket kanske funkar under sommaren för mig, men inte när huden är torr. Doften låter som en riktig vinnare, lemon and lavender – what's not to like?! – men den doftar mest gammalt. Jag har ändå använt upp hela burken, eftersom jag har svårt att slös-slänga saker och prylar som ändå fungerar liiiite. Men nåt nytt köp blir det icke.

Natuvives nya Açaí Body Butter är mycket diskretare i doften än den papaya-serie som kom 2009. Den här har jag bara hunnit testa en gång, så jag kan inte riktigt recensera den än. Har gillat deras tidigare återfuktare, förutom att de varit lite starka i doften – förhoppningsvis är detta en keeper!

Jo Malones Body Créme är ju egentligen inget riktigt body butter, men får ändå vara med på bild. Den skiljer sig från de andra i gänget inte bara genom pris (hej halvlyx!), konsistens (mycket lättare) och doft (mycket godare, mer parfymig... såklart) utan den är faktiskt väldigt mycket bättre än de andra (undantaget är Ekoraps!). Jag slösar inte med denna på samma sätt som med de övriga, utan denna sparar jag till de dagar jag vill mumma mig lite extra. Har även en parfym i samma doft, men dubbelkör dem aldrig – tycker det blir lite för starkt.

Apoteket Dusch- och badolja

Ni vet när man är hemma hos någon annan och upptäcker en ny favoritprodukt? Apotekets Dusch- och badolja ser så steril och trist ut att jag förmodligen aldrig hade köpt den själv, så tur för mig att jag fick chansen att prova den i helgen – ny favoritolja i duschen!

Om du som vi på El Mika är helt såld på oljor, tycker jag verkligen att denna är värt ett köp, inte minst på grund av priset på 55 kronor. Den är riktigt tjock och härligt krämig, luktar milt och naturligt (ingen parfym här inte!), löddrar på samma sätt som pH5 Shower Oil från Eucerin, och lämnar huden mjuk och len. Detta påminner mig om att kolla en extra gång på apotekskedjornas egna produkter, för visst finns där guldkorn!

Davines NaturalTech Nourishing Vegetarian Miracle Conditioner

Jag undrar om inte NaturalTech Nourishing Vegetarian Miracle Conditioner för torrt och skört hår från Davines är mitt favoritbalsam all time. Produkten kommer i en burk, är härligt tjock och känns mer som en lyxig inpackning än ett balsam.

Det jag gillar mest är doften, som dock är något svår att sätta fingret på. En örtig blandning av banan och mint kanske, fast jag tror att den kan uppfattas på olika sätt av olika personer. För mig är den starkt förknippad med minnen; jag tänker på utländska hotellkorridorer och gamla tanters badrum när jag sniffar i burken. Konstigt? Ja, men jag älskar det ändå. När håret väl har torkat finns bara en lätt tvålig doft kvar.

Att sedan håret blir sjukt snyggt är bara ett extra plus. Det får struktur, håller sig fint i många dagar, och blir inte så där mjukblankt och flygigt som många billigare balsam åstadkommer. Och den fina burken kommer jag spara, nu när mitt exemplar håller på att ta slut. Köpa igen? Ja!

Rapsolja och citron

Efter några månader med Weleda Citrus Creamy Body Wash var det imorse dags att återvinna den tomma tuben och gå över till svenska Ekoraps Body Shower från Rapsodine. Duschkrämen är lätt att pumpa ur förpackningen, och är lagom rinnig i konsistensen. Det jag direkt gillade mest var den ytterst diskreta, men mjuka, tvåldoften – lite retro på något sätt. Jag gillade även att den var lätt löddrande, och kändes bra återfuktande.

Citrus Creamy Body Wash har framförallt en gigantisk fördel, och det är den extremt mumsiga doften av – drumroll! – citrus. Det måste vara en av de bäst doftande citrusprodukterna jag stött på, men tyvärr är det ungefär det enda jag tyckte var spännande med produkten. Jag gillar inte riktigt duschkräm som varken är olja eller mer av den löddrande sorten, och den här är precis mitt emellan. Lite som en rengöringsmjölk faktiskt.

Batiste Dry Shampoo

Varianten för brunt hår bara verkar finnas i stor sprayflaska – jag vill ju ha en liten att ta med mig!

Efter lovord både här och där slog jag äntligen till på Batiste Dry Shampoo för mörkbrunt hår. Mina varianter från Lee Stafford och Björn Axén hade äntligen tagit slut, och med en rabattcheck från Åhléns fanns det ingenting att tveka på. Nu har jag hunnit använda torrschampot flera gånger och känner mig redo för en liten recension. Vi börjar med det som jag inte gillar, och det är främst lukten. Visst, det luktar fräscht, men varför måste torrschampo lukta så hiskeligt mycket? Lycka den dagen jag hittar en luktfri sort! Doften sitter tyvärr i rätt länge, och stör mig lite under dagen.

Sedan ifrågasätter jag lite det här med att det inte ska synas i mörkt hår. Det blir vitt – lika vitt som med alla andra sorter jag testat. Skillnaden är att det vita är lätt att borsta ur och lämnar inga mjällliknande rester alls. Kanske sprayar jag för mycket eller för nära, kanske lär jag mig hur den funkar efter ett tag.

Trots några uppenbara nackdelar så är jag på det stora hela extremt nöjd. Mitt hår, som håller sig fint i längderna många dagar efter tvätt, blir uppfräschat uppe på hjässan där det blir fett, och det ser faktiskt nästan helt nytvättat ut. Fick till och med en kommentar på jobbet i dag att jag var fin i håret, trots att jag är inne på tredje dagen utan tvätt. Alla andra sorter jag har testat har inte alls varit lika effektiva eller lämnat håret strävt alternativt kletigt. Nu känns håret mjukt och ja, nytvättat – synd bara att den starka doften skvallrar om dess motsats!

Korres Body Butter Quince

Handuppräckning för er som visste vad quince är! Jag har under vintern använd ett body butter från Korres i just doften "quince", och nu efter några månader kände jag att det var dags att faktiskt ta reda på vad det var jag använde – och det visade sig vara kvitten, dvs en päronformad frukt som växer på träd.

Korres Body Butter Quince är extra återfuktande, och ligger på den fetare skalan av kroppslotioner. En av favoritegenskapen är utan tvekan doften; en mjuk, mild och söt doft som är väldigt svår att beskriva. Själva smöret är rikt och krämigt, och kommer i en praktisk och behändig pumpflaska. Ett pump ger tillräckligt för två ben, och det är främst på benen som jag behöver extra fukt under vintern. Jag brukar även ta ett pyttelitet pump för bröstpartiet, och ibland armbågarna. Huden blir rejält återfuktad i ett kick, utan att kännas klibbig eller fet. Jag kommer inte ha några problem med att använda upp den här produkten, som blivit min absoluta favorit när det kommer till vinterkrämer!